tävling idag i älvenäs, rak bana. gick väl sädär måste jag erkänna.
 lou och inks första tävling och de fick 3 fel vardera, gick alltså inte vidare till andra omgång.
bonty hoppade två hinder och gav sedan upp, vägrade verkligen röra sig så jag utgick. har inte varit med om något liknade. blir nog sista tävlingen för henne skulle jag tro.
det gick trögt för ida ibörjan men sedan fattade hon och gick ur banan när det var typ två sek kvar av tiden. yeeey fem fel för henne.

vi får se om jag åker till trestad den 14:e. har ingen lust nu eftersom det inte gick så bra idag. får tänka på det

nu ska jag snart dra till malin på drinkkväll. blir myyyys<3

varför gav du upp? den är en fråga jag hela tiden ställer mig

nu när du säger att jag är så jävla underbar och förtjänar så mycket bättre...
jag kan inte betyda ett jävla skit för dig eftersom du gör såhär. du ljuger och det sårar mig.
och hon den nya som du hittat, hon vill ha dig men du vill inte ha henne?
om du har lärt dig någonting av dethär, som du säger att du gjort, lämna henne och ge henne inga falska förhoppningar.
jag vet precis ur det känns.

even though going on with you gone still upsets me,
there're days every now and again i pretend i'm ok.
but that's not what gets me

what hurts the most was to being so close.

and having so much to say, and watching you go away.

and never knowing what could have been.

not seeing that loving you, is what i was trying to do.

nu ska jag duscha, lägga mig vid tv:n, dricka te med pepparkaka och sedan sova

riktigt kul kväll igår, måste verkligen göras om
kanske inte ska dricka ren vodka då kanske, utan sattsa på cider eller nått.

sprit och jag hör inte ihop riktigt.

kom nyss hem från lina där jag sov inatt, mysig tjej <3 på henne.
<3 på hennes soffa också.
gick hem i slaskigt vänder idag igen. inte trevligt men mina DC klarar vatten ganska bra.. även om de är snart 2½ år gamla.
hoppade med ink och lou förut också. gick bra fast lou var förbannad.

snart kommer pappa och bror1 och hämtar mig. ska följa med och se på lars när han uppträder med sina dagisvänner.

älskar verkligen att gå hem i mörkret såhär års.
alla har julsaker framme och julstakar glimmar i alla fönster.

snön knarrar under fötterna och det är sådär skönt kallt.
idag när jag gick hem från bussen var det inte speciellt knarrigt under fötterna dock. mer slaffsplask
det tär verkligen på mig att gå runt med en sten i magen. ja, det är just så det känns. jag tror många har känt den känslan någon gång.
det är en mix av sorg, tvivel, ångest, ånger, nervositet och rastlöshet.
ingen bra röra direkt.

det är sån jävla tur att jag inte går på en så krävande skola. sån jävla tur, annars skulle jag nog inte klara dethär.
allt verkligen knuffar ner mig nurmera. det kan handla om minsta lilla grej.

du kan inte lämna mig ifred heller. varför ska du äga mig när du egentligen inte vill ha mig?
jag förstår inte och allt är hopplöst.
även om jag vill, tvivlar jag och jag kan inte söka upp tilliten någonstans.
allt står till, jag kan inte ens andas.
imorgon är det fest iaf, då kommer jag kunna andas.

blev inget örebro för mig idag eftersom jag fortfarande är sjuk.
kunde ändå inte komma dit pga att elin skulle jobba idag.
men jag är inte sur för det, skulle ändå aldrig orkat.

kom precis hem från viktor. hade det mys med film och prat.
jag vet inte om han förstår vad jag pratar om eller om han ens bryr sig, men han ser mig i ögonen och det ser ganska trovärdigt ut.
skönt att få prata med en kille för en gång skull.

påväg till bussen bröt jag ihop totalt. det här är verkligen det jobbigaste som hänt mig. någonsin
jag är inte bara lämnad utan kränkt och förödmjukad. känner mig som en lättlurad treåring utan något som helst vett i huvet.
men jag antar att det är bara du som kan locka mig till det tillståndet. trygg och tanklös.

för första gången önskade jag att bussen kunde bara explodera påväg hem.
för det slog mig att då skulle allt ta slut.
det gjorde den såklart inte, eftersom jag sitter här och skriver meningslösa saker i den här jävla bloggen.
jag orkar inte, orkar verkligen inte.
låg uppe inatt också. får akut illamående varenda natt numera. vad fan beror det på? jag är så jävla trött på det.
orkar inte må illa och ligga uppe när allt jag behöver är att sova. utan sömn går ingenting bra.

tack för allt hopp som aldrig riktigt fanns, äckel

du kan lika gärna slå mig hårt i magen och låta mig ligga.
att försöka ta hand om mig, ge mig förhoppningar och
sedan gå därifrån känns mer. bara så att du vet, men det
gör du ju redan. ändå skiter du i mig, lämnar mig mitt i stormen.
för du kan ju bara säga förlåt, ellerhur?

allting har verkligen kraschat. allting har rasat ihop. det lilla
hoppet som har hållit ihop mig till nu har slitits bort och jag har gått itu.
du förstår nog inte hur små saker förstör mig. du borde egentligen veta eftersom det är du som faktiskt vet mest om mig.
det finns förmycket saker att förlåta.
men det kanske du fattar själv?ett förlåt är det enda du kan ge mig,
men det räcker inte.